mimmzan

Gud va livet går fort. Jag är redan 19, snart 20 och jag ska helt plötsligt vara vuxen. Bli behandlad som en vuxen. Jag är ju fan inte vuxen än. Jag har ingen egen familj och inget jobb. Jag bor hemma hos mamma o pappa och blir fortfarande skjutsad vart jag än ska åka. Det är inte klokt! Och i slutet av den här månaden tar jag mitt körkort. Jag körkort!? Neeej tror inte det. Jag kan inte sätta mig i en bil utan någon vuxen. Men tydligen ska jag bli vuxen o klara mig själv. Det är ju bara sjukt. Och imorgon åker jag till Göteborg på jobbintervju. Tänk om jag får det? Då måste jag flytta dit. Lämna Tjällmo och alla minnen, alla vänner, allt... Jag vill inte bli vuxen. Jag vill vara tonåring, leva livet och inte behöva ta så mycket ansvar som en vuxen gör. Jag tog tillräckligt med ansvar när jag bodde i Valdemarsvik alldeles själv, jag fick inte vara tonåring på samma sätt som alla andra. Jag vill ta igen det nu. Mn nu är det försent! Jag är över 18 år och det är lika med VUXEN !!!
Usch det är sjukt alltså. Visst, jag kan ta ansvar, men jag vill vara barn lite till. Jag vill inte växa upp riktigt än. Ge mig lite mer tid... Snälla!?